lördag 12 april 2008

Skippa lasagnen och ät Skipperlasagnen!


Anna Skipper är ju en något irriterande och ändå fängslande tv-personlighet. Innan hon blev megahypad publicerade hon sina recept på tv3:s hemsida och man kunde skriva ut samma kokbok som deltagarna i "Du är vad du äter" fick. Nu är hon lite snålare vad det gäller att dela med sig av recepten men det här har jag tagit till mig och jag tycker att det är fantastiskt gott i all sin enkelhet. Det finfina med den är att den funkar vare sig du är fett- eller kolhydratskrämd!
Den är fräsch och lätt och supergod. Man tillfredsställer ha-begäret och skippar (!) dåligt samvete ändå. Ytterliggare en vardagsfavorit för mig!
Skippers grönsakslasagne
Lasagnefärs:
1 stor rödlök
3 rivna morötter
5 hackade tomater
(kan kokas ihop men det gör jag aldrig)
Lasagneplattor:
500g. färsk bladspenat
1 stor hyvlad zucchini
Ostsås:
1 förp. sojagrädde
1 förp. fetaost
salt och peppar
mosas ihop.
Lägg ihop den som om det vore en vanlig lasagne. Tänk färs och plattor. Varva med ostsåsen. Grädda i 180C tills grönsakerna har fått lite färg på toppen. Låt dem vara lite al dente och fungera mer som en varm sallad med lite tuggmotstånd än en barnmatsmosig lasagne. Jag vet att bilden ovan (pre-gräddningsbild) inte ser så skoj ut men den är verkligen god!

Matlådan


Märks det att det är min första lediga dag på evigheter eller? Jag har inte haft tid att blogga och det känns inte heller som att jag har haft inspiration för det. De dagar som jag inte arbetar (finns de ens, jag kan inte minnas?) lagar jag ändå inte mat. Jag sover, tränar, äter en äggmacka, lagar matlåda och somnar om för en ny arbetsdag.
På min nya arbetsplats där jag är inlåst 12 timmar om dagen och med väldigt sparsam kontakt med omvärlden finns inte möjlighet att dra iväg på lunchen och köpa en sallad. Det finns visserligen en kafeteria att handla mat ifrån men det enda vegetariska alternativet är frysta vårrullar. Det gäller varje dag. Jag är inte så sugen.
Ovanstående matlåda är ett inspirationsverk av en kollegas tallrik med stekt halloumi, ägg, champinjoner och fläskkotlett. Jag fick en otrolig craving på halloumi och gjorde en proteinspäckad sallad. Såna här sallader är mina absoluta favoritluncher. Ja, middagar också för den delen. Kalla och hemska pastasallader ur statoils kyldisk ger jag inte mycket för men halvvarma lyxsallader som denna är den perfekta vardagsmaten alla kategorier!
Min lunchlåda som jag vill ha den
qournbitar steka i citron
cocktailtomater, halverade
avokado i botar
finhackad rödlök
smörslungade sockerärtor
bitar av grillad halloumi
kidneybönor i vinägrett
ev. lite kokt kall potatis
Svens makalösa dressing och/eller keso till.
Serveras rumsvarm eller uppvärmd till hälften. Fräsch, färggrann och hungerstillande. Det blir inte bättre än såhär!

Grönsakssoppa med klimp

Enklast möjliga och tröstemat på hög nivå är denna soppa för mig! Klimpen är läskig för somliga som inte är van vid dylikt och man kan ju byta ut den mot gnocchi som köps färdig i butik (sektionen med färk pasta). Naturligtvis funkar även fylld pasta att koka i soppan men det känns som en helt annan grej. Det här är min barndoms soppa minus köttet men det kommer jag bara ihåg som de där läskiga gråa bitarna som jag ändå inte ville äta!

Grönsakssoppa med klimp

1 förp. soppgrönsaker
5 st. potatisar av fast sort
1½-2 liter grönsaksbuljong

klimp
1 ägg
1 dl mjölk
salt, peppar, muskotnöt
vetemjöl, tillräckligt för att binda ihop vätskan till en seg smet

hacka ner grönsakerna och låt koka i buljongen tillsammans med små bitar av klimp som klickas ner i den kokande soppan. Färdig när grönsqakerna är lagom mjuka och klimpen flyter till ytan. Ät med ostsmörgås och hyvla gärna ner en skiva ost i soppan som med fördel kan kylas av med en skvätt mjölk också! Örtsalt är ett måste om du ska extrasalta soppan!

Klimpsoppa

Klimpsoppa blir det när klimpen kokas i mjölk istället för buljong. Färdig är den när klimpen flyter till ytan och soppan kan ätas antingen med socker eller örtsalt. jag föredrar det senare. Eller snarare föredrog för klimpsoppa har jag inte ätit sedan barndomen. Egentligen är det ju samma sak som stuvade makaroner. Bara lite konstigare.

Sojakolorit, sås och potatis


Ibland lyckas man, helt utan att veta hur. En stressig eftermiddag halade jag fram några bortglömda potatisar ur den ledsna grönsakslådan. Utan mer ambition än att hugga dem itu och slänga ner dem i en form bestämde jag mig för att det skulle bli nån slags middag. Jag smorde potäterna med lite olivolja och flummade lite med flingsalt (nonchalant på RIKTIGT, inte ens spelat kocknonchalantflingsalt) och malen peppar och slängde in dem i ugnen. Där glömde jag bort dem en stund, åkte till och med in till stan och köpte lösgodis och när jag kom hem var de sådär perfekt gulsgrillade och med en helt underbar konsistens! Jag gillar inte alls den smuliga och mesiga bakade potatisen men de här hade behållt all sin fina fasthet och endast fått en söt grillsmak av ugnsvärmen. helt underbara faktiskt. de bästa potatisarna jag gjort tror jag!


Till potatisarnas sällskap snabbmarinerade jag några qournfileér i helgens vinslattar och en slurk soja. Och qourn i all ära men sådär superaptitligt med lila biffar vet jag inte om det är. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna hitta ett användningsområde för den, i kockande kretsar, förhatliga sojakoloriten. Ni vet den där svart-röda plastflaskan som stod i allas kylar på 80-talet istället för den lyxiga soja som upploppande sushirestauranger och asienelitister har lärt oss att använda på 2000-talet? Alla färgade sina brunsåser med sojakoloriten (som var just färgämne mer än smaksättare) och min hippie-lila biff hade nog också behövt en släng av något dämpande färgämne. Men goda blev de i alla fall, marinerade i gott rödvin och soja och såsen gjorde jag såhär:

Rödvinssås:

½ rödlök, finhackad
smält smör (stek löken i smöret)
mjöl till redning
Timjan och rosmarin
rödvins- och sojamarinadsreduktion
späd med buljong till lagom konsistens

Låt koka ihop och smaka av med salt och peppar. Ta det lugnt med saltet bara, buljongen och sojan gör sitt!

Pizzafest

Hemgjord pizza var det tal om. Världens bästa snabbmat och ett mycket bättre sätt att göra sig av med rester på än pyttipanna. Jag har tidigare bloggat min farmors flatbröd som utmärkt pizzabotten. Ibland har jag själv gjort färdiga potionspizzabottnar och fryst in med tomatsås ovanpå. Med lite topping så har man en pizza snabbare än det tar att köpa en från lokala pizzahandlaren (beroende på hur snabbt man hackar förstår...;)) Ovanstående pizzor är enklast möjliga. Gjorda på farmors bröd med färdig tomatsås i botten (Heinz nya smaksatta tomatsåser i tetrapack) och "dekorerade" med:

Vänster
qournbitar
rödlök
purjolök
ost

Höger
fryst broccoli
svarta oliver
kapris
ost

Pizzadeg på rulle kan man köpa ur frysdisken och är också jättesmidigt om man vill göra egna godsaker. Jag gillar verkligen qournbitar på pizza. Tillsammans med purjolök, champinjoner och oliver som ovan så har man en höjdarpizza. Lite mozzarella och fetaost ovanpå så har man dessutom enm helkväll. Tomatsåsen finns i pizzaförpackningen. Vissa halvfabrikat kan jag faktiskt tänka mig att köpa!


Vad smakar oliver egentligen? Jag har fått bud på att de påminner mycket om en kroppsvätska. Någon som kan gissa vilken? Tillsammans med broccoli och kapris så har de i varje fall verkligen hittat hem.


Bovetebröd, utlovat recept


Äntligen, här kommer då receptet på boveteflätan som jag lovat publicera jättelänge nu! Det konstiga är att den här gången så blev det väldigt trist, torrt och bovetebeskt. Inte alls som jag kommer ihåg smaken. Ett missöde denna gång eller felaktigt matminne? Jag har för mig att det här brödet var jättegott! Nu blev det iofs rätt så smarrigt ändå efterspom vi gjorde några smaskiga hamburgare och placerade dem emellan brödskivorna. hemgjorda hamburgare...mmm, mums! Precis som med pizza föredrar jag den hemmagjorda varianten!
Vetefläta med bovete
2 bröd
50 g smör
3½ dl mjölk
25 g jäst
1 ägg
1 tsk salt
3 dl bovete
6-8 dl vetemjöl
ägg till pensling
sesamfrön till garnering
smält smöret och häll i mjölken. Temperera till 37C. Smula jästen och lös den i mjölken. Blanda i uppvispat ägg och salt. Tillsätt bovetet och nästan allt vetemjöl. Arbeta ihop till smidig deg, ta inte mer mjöl än du måste. Låt jäsa 30 min. under bakduk.
Lägg degen på mjölat bakbord och knåda väl. Tillsätt ev. mer vetemjöl. Dela degen i två degar. dela varje del i tre, rulla till längder och gör en fläta. Lägg flätorna på plåt och låt jäsa ytterliggare 30 min.
pensla med ägg och beströ med sesamfrö. Grädda 30 min. på mellersta falsen i 200C. Låt svalna på galler under bakduk.

Finmiddag med mig själv

Ibland undrar jag vad det är för poäng med att träna. Jag är alldeles för svag för livets onyttigheter för att det någonsin ska ge resultat för mig när jag sliter på löpband och spinningcykel. En middag i ensamhet ser sällan bättre ut än som ovan. Och efter ett gympass är det bästa som finns en hink med glass. Jag lärde mig igår att öl skulle vara en optimal dryck att inta efter träning och det kan jag väl visserligen gå på. Men öl utövar inte alls samma lockelse för min sockertand.
det värsta var att jag klarade mig ganska bra här i Strängnäs när det gällde glassätandet tills jag råkade skymta ett välbekant märke på statoil av alla ställen. Nu när jag vet var jag ska få min fix vet frosseriet inga gränser!
Och även om det dåliga samvetet ibland gnager så är det så underbart att få sjunka ner i soffan, dra ett täcke över sig, läsa lite tidningar och hugga in på en bunka cookie dough eller phish food! Riktiga amerikanska cookies är ju väldigt goda även i bakad variant. Nedan ett recept som jag prövade i torsdags. Ett hopkast av det som fanns i skafferiet och som kunde stilla suget efter kraftig choklad. Min mosiga hjärna råkade ta dubbel mängd socker (inom parentes) men det funkade otroligt nog ändå. Välj själv om du vill ta den mindre mängden eller få en sockerkick upp i takfläkten!

Hasselnöts- och chokladcookies
1½ dl mjöl
½ tsk salt
½ tsk bikarbonat
3 msk kakao
rör ihop
100g smör
2 1/4 (4½) dl mörkt muscavadosocker
1/4 dl strösocker
rör ihop tills det är smidigt
1 ägg, som rörs ner i sockermixen
2 dl krossade hasselnötter
1 dl havregryn
rör ner i ägg- och sockersmeten. tillsätt mjölblandningen. Arbeta väl. Klicka ut bollar av smeten på bakplåtspapper, grädda i 175C 8-10 minuter beroende på om du vill ha dem sega eller torra. utmärkt goda till en kopp kaffe!

Saffran och citron - april



Den här dressingen har jag fått av en före detta kollega. Den är så otroligt god och jag vill aldrig göra salladsdressing på något annat sätt! Det här med att mäta mängder är ju inte min grej. På bilden ser ni hur mycket ost jag hade till två saftiga limefrukter. Jag använde mig av en halv solovitlök och spädde upp det hela med oljan.

Svens Lime- och parmesandressing

1 del färskpressad lime

1 del finriven parmesan

3 delar olivolja

riven vitlök, salt och peppar

Blanda allt. Ta mer olivolja om du vill späda mer.